onsdag
tjooohooo! :)
Kom hem från mormor för en stund sedan. Hon bor nu mera på ett korttidsboende här i Filipstad eftersom hon har varit sjuk ett tag. Som tur är så börjar hon repa sig efter en operation hon gått igenom, och nu är hon uppe och går igen :) .. Jag är riktigt imponerad av henne kan jag ju säga! Hon är 90 år och har genomgått en stor operation : O det är det inte alla som klarar av! Är man så gammal tär det ju extra mycket på kroppen också, men hon ser ut att klara detta :) <3 Jag ska jobba imorn och eftersom "kontoret" till hemtjänsten ligger i samma byggnad ska jag nog hälsa på henne en liten stund imorn också :) apropå jobbet förresten! Herregud vad elak jag känner mig mot Elin å Bedda :( Inte för att de kanske bryr sig särskilt mycket om jag är med eller ej (?!) men hade gjort upp med dem att följa med på hockey imorn.. FÄRJESTAD - MODO äre tydligen ;) Bedda har bokat biljetter och allt, men eftersom jag suttit med mobilen på helspänn och varit beredd med ett "ja-sms" ifall hemtjänsten skulle skicka någon förfrågan, och de faktiskt SKICKADE en förfrågan, så tänkte inte jag på datumet.. Och givetvis mindes jag inte ens att jag skulle på hockey så jag skrev ett "ja" ändå, och skickade iväg, och självklart fick jag jobbet! Men men.. Emma har fått min biljett nu iaf så de tre får väl ha det så kul :B
fyy! jag börjar bli nervösare och nervösare inför "framtiden".. tar studenten om FEM MÅNADER bara, och vadfan ska man göra sen?! Borde jag jobba ett år (eller halvår?) och få in lite pengar till framtida flytt, eller ska jag ta ett stort studielån och flytta iväg direkt och börja på universitet? :/ .. Jaa det är den stora frågan det! Vet de som tycker att jag borde jobba ett år och få in pengar samtidigt som jag bestämmer mig helt och hållet vad jag "vill bli".. Men samtidigt finns de dom som tycker det är bäst att börja direkt, för "att få det gjort".. Men frågan är ju om det är värt att "få det gjort" om man inte är 100% säker på vad man vill göra? Kanske bäst att ta ett år till att tänka&jobba trots allt.. ELLER?!?!? haha.. Nej jag blir inte klokare av att diskutera sånt här med mig själv som ni kanske märker, haha.. Får helt enkelt, när dagen kommer, gå efter min braiga kvinnliga intution! Som det sägs att vi kvinnor sitter inne med, till skillnad från männen ;) haha.. Undra hur den resonerar? .. Samtidigt som det är ganska skrämmande att man faktiskt ska ta stora beslut om bara några månader, så känns det ändå väldigt spännande.. Man har ingen aning om hur det kommer bli eller i vilken stad man kommer hamna.. Tänk om jag blir kvar i kära lilla Filipstad för resten av livet? Nej....... Det kommer inte hända!! Det lovar jag mig själv. Visst, kanske skulle kunna tänka mig att flytta tillbaka hit senare, men jag vill ändå prova på något annat ett tag.. Frågan är ju bara till vilken stad man vill flytta?! Usch vad jobbigt.. Har beslutsångest
Kom hem från mormor för en stund sedan. Hon bor nu mera på ett korttidsboende här i Filipstad eftersom hon har varit sjuk ett tag. Som tur är så börjar hon repa sig efter en operation hon gått igenom, och nu är hon uppe och går igen :) .. Jag är riktigt imponerad av henne kan jag ju säga! Hon är 90 år och har genomgått en stor operation : O det är det inte alla som klarar av! Är man så gammal tär det ju extra mycket på kroppen också, men hon ser ut att klara detta :) <3 Jag ska jobba imorn och eftersom "kontoret" till hemtjänsten ligger i samma byggnad ska jag nog hälsa på henne en liten stund imorn också :) apropå jobbet förresten! Herregud vad elak jag känner mig mot Elin å Bedda :( Inte för att de kanske bryr sig särskilt mycket om jag är med eller ej (?!) men hade gjort upp med dem att följa med på hockey imorn.. FÄRJESTAD - MODO äre tydligen ;) Bedda har bokat biljetter och allt, men eftersom jag suttit med mobilen på helspänn och varit beredd med ett "ja-sms" ifall hemtjänsten skulle skicka någon förfrågan, och de faktiskt SKICKADE en förfrågan, så tänkte inte jag på datumet.. Och givetvis mindes jag inte ens att jag skulle på hockey så jag skrev ett "ja" ändå, och skickade iväg, och självklart fick jag jobbet! Men men.. Emma har fått min biljett nu iaf så de tre får väl ha det så kul :B
fyy! jag börjar bli nervösare och nervösare inför "framtiden".. tar studenten om FEM MÅNADER bara, och vadfan ska man göra sen?! Borde jag jobba ett år (eller halvår?) och få in lite pengar till framtida flytt, eller ska jag ta ett stort studielån och flytta iväg direkt och börja på universitet? :/ .. Jaa det är den stora frågan det! Vet de som tycker att jag borde jobba ett år och få in pengar samtidigt som jag bestämmer mig helt och hållet vad jag "vill bli".. Men samtidigt finns de dom som tycker det är bäst att börja direkt, för "att få det gjort".. Men frågan är ju om det är värt att "få det gjort" om man inte är 100% säker på vad man vill göra? Kanske bäst att ta ett år till att tänka&jobba trots allt.. ELLER?!?!? haha.. Nej jag blir inte klokare av att diskutera sånt här med mig själv som ni kanske märker, haha.. Får helt enkelt, när dagen kommer, gå efter min braiga kvinnliga intution! Som det sägs att vi kvinnor sitter inne med, till skillnad från männen ;) haha.. Undra hur den resonerar? .. Samtidigt som det är ganska skrämmande att man faktiskt ska ta stora beslut om bara några månader, så känns det ändå väldigt spännande.. Man har ingen aning om hur det kommer bli eller i vilken stad man kommer hamna.. Tänk om jag blir kvar i kära lilla Filipstad för resten av livet? Nej....... Det kommer inte hända!! Det lovar jag mig själv. Visst, kanske skulle kunna tänka mig att flytta tillbaka hit senare, men jag vill ändå prova på något annat ett tag.. Frågan är ju bara till vilken stad man vill flytta?! Usch vad jobbigt.. Har beslutsångest
Kommentarer
Trackback
